Punchlines.
God eftermiddag, och hälsningar från soliga Roslagen. Strosade omkring på "ägorna" och kom att tänka på min gode vän Johan Stenberg. Det var några år sedan jag träffade honom men ändock så kom jag att tänka på en så kallad punchline, eller fras som avslutar en konversation, samtal, historia eller kort och gott något som någon säger, och efter det behövs det inte sägas något mer. Traditionellt används en punchline då en rolig historia skall avslutas och kittla åhörarna till skratt.
Hur som helst, jag och Johan besökte för många år sedan nattklubben Residence, eller Penny Lane, på Birger Jarlsgatan i centrala Stockholm. Av outgrundlig anledning hade vi i säkert förvar med oss egen dryck till detta etablissemang, nu är det emellertid så att detta icke gillas av vakter. Det är även en aning egendomligt att två herrar endast beställer alkoholfritt alternativ men ändock, under kvällens gång, blir runda om fötterna. Detta "snappas upp" av okänd vakt, herrarna Stenberg och Granath blir tagna i "akten" på "bar gärning" när de står i begrepp att inne på herrtoaletten "spetsa" alkoholfritt alternativ med egen medhavd sprit ur en så kallad "plunta". Herrarna Stenberg och Granath blir omgående avvisade från nattklubben och följande konversation utspelas på gatan utanför:
G: "Nej, jag ska fan dra hem nu."
S: "Ah, dra, dra. DRA ÅT HELVETE!"
Nu är det oklart varför Johan var så oerhört ilsken på mig men jag har för mig, och detta är möjligen en sanning med modifikation, att Johan hade ett så kallat "ragg" inne på nattklubben och ville ha en så kallad "wingman" och faktumet att jag ville "dra hem" gillades icke. Eller om det möjligen var så att Johan ansåg att det var mitt fel att vi blev avvisade från nattklubben. Johans "punchline" lever dock vidare och det är något av det bästa jag har hört någon säga över huvudtaget.
Vidare så för detta mig osökt in på en annan herre som möjligen inte har levererat många punchlines, men det är ganska säkert att han gjort det, även andra "puncher" också, men som har gjort sig skyldig till de allra komiska gärningarna jag har vetskap om. Frank Andersson är på fest, blir förmodligen så berusad att han är oumbärlig att ha att göra med, blir sagd att han skall lämna festen, och "ta dörren med sig" som folk ofta säger. Frank Andersson reser sig då upp, öppnar dörren, lyfter av dörren, och helt sonika bär med sig dörren från festen. Det är oklart vad han sedan gör med dörren dock. Gärning nummer två: Frank Andersson är inneboende med "Hoa-Hoa" Dahlgren i en lägenhet på okänd adress. Frank säger en dag att han skall ned på snabbköpet och köpa mjölk. Frank kommer inte tillbaka med mjölken förräns ca 10 år efter detta. Vidare så var Frank en oerhört framgångsrik brottare, vid OS 1984, i Los Angeles, försvinner Frank spårlöst från OS-byn. Tränare och andra okända människor letar och letar men ingen Frank. Han återvänder samma dag då han har sin första match med kommentaren: "Kuken måste ha sitt." Sen finns den en uppsjö av andra roliga anekdoter med Frank som huvudmannen, bland annat ska han ha kört en motorcykel ned i en pool och lekt med liv och död i så kallad rysk roulette. Det är en mycket rolig herre och jag uppskattar sådana historier som ovan.
Jag återkommer möjligen i afton med mer "rappakalja". Tills dess: God solning.
Hur som helst, jag och Johan besökte för många år sedan nattklubben Residence, eller Penny Lane, på Birger Jarlsgatan i centrala Stockholm. Av outgrundlig anledning hade vi i säkert förvar med oss egen dryck till detta etablissemang, nu är det emellertid så att detta icke gillas av vakter. Det är även en aning egendomligt att två herrar endast beställer alkoholfritt alternativ men ändock, under kvällens gång, blir runda om fötterna. Detta "snappas upp" av okänd vakt, herrarna Stenberg och Granath blir tagna i "akten" på "bar gärning" när de står i begrepp att inne på herrtoaletten "spetsa" alkoholfritt alternativ med egen medhavd sprit ur en så kallad "plunta". Herrarna Stenberg och Granath blir omgående avvisade från nattklubben och följande konversation utspelas på gatan utanför:
G: "Nej, jag ska fan dra hem nu."
S: "Ah, dra, dra. DRA ÅT HELVETE!"
Nu är det oklart varför Johan var så oerhört ilsken på mig men jag har för mig, och detta är möjligen en sanning med modifikation, att Johan hade ett så kallat "ragg" inne på nattklubben och ville ha en så kallad "wingman" och faktumet att jag ville "dra hem" gillades icke. Eller om det möjligen var så att Johan ansåg att det var mitt fel att vi blev avvisade från nattklubben. Johans "punchline" lever dock vidare och det är något av det bästa jag har hört någon säga över huvudtaget.
Vidare så för detta mig osökt in på en annan herre som möjligen inte har levererat många punchlines, men det är ganska säkert att han gjort det, även andra "puncher" också, men som har gjort sig skyldig till de allra komiska gärningarna jag har vetskap om. Frank Andersson är på fest, blir förmodligen så berusad att han är oumbärlig att ha att göra med, blir sagd att han skall lämna festen, och "ta dörren med sig" som folk ofta säger. Frank Andersson reser sig då upp, öppnar dörren, lyfter av dörren, och helt sonika bär med sig dörren från festen. Det är oklart vad han sedan gör med dörren dock. Gärning nummer två: Frank Andersson är inneboende med "Hoa-Hoa" Dahlgren i en lägenhet på okänd adress. Frank säger en dag att han skall ned på snabbköpet och köpa mjölk. Frank kommer inte tillbaka med mjölken förräns ca 10 år efter detta. Vidare så var Frank en oerhört framgångsrik brottare, vid OS 1984, i Los Angeles, försvinner Frank spårlöst från OS-byn. Tränare och andra okända människor letar och letar men ingen Frank. Han återvänder samma dag då han har sin första match med kommentaren: "Kuken måste ha sitt." Sen finns den en uppsjö av andra roliga anekdoter med Frank som huvudmannen, bland annat ska han ha kört en motorcykel ned i en pool och lekt med liv och död i så kallad rysk roulette. Det är en mycket rolig herre och jag uppskattar sådana historier som ovan.
Jag återkommer möjligen i afton med mer "rappakalja". Tills dess: God solning.
Kommentarer
Trackback
