Thumbs-up

God kväll mina vänner, jag har idag haft en, för mig, hektisk dag. Dagens goda gärning utfördes med finess då gräset numera är klippt, ansat och sansat. Vidare så har jag gjort ett så kallat fynd då jag gick igenom gamla böcker i en låda ståendes i ladan. Fann där ett guldkorn, i form av bok, som redogör lite om "Skapelsens sedelärande samtal", eller "Dyalogus Creaturum", anno 1483. Nu vet alla som har en någorlunda kännedom, att jag ej på något som helst, sätt och vis, är religös och faktum är att det har diskuterats huruvida taket i en kyrka skulle mäkta med alla synder jag bär med mig, det finns alltså anledning att misstänka att kyrkan skulle implodera och skapa ett så kallat svart hål, vidare skulle förmodligen satan komma ridandes ut ur detta svarta hål, och helvetet i ett följe. Hur som haver så hittade jag en liten text när jag ögnade igenom detta verk som jag tänkte kunde, möjligen, kanske, hoppas jag underhålla er, för en kort stund, en aning. Det handlar om en nyckel och ett lås:

"Det var en gång en utmärkt nyckel, som utan gnissel öppnade och låste igen ett lås, och därför var dess ägare mycket nöjd med den. En gång började emellertid det otacksamma låset knota mot nyckeln och sade: "Otäcka nyckel, varför förföljer du mig ständigt genom att att dagligen tränga in i mitt inre (=That's what she said för övrigt.) och vrida om mina inälvor? Sluta besvära mig, annars skall jag kasta ut dig och kröka till dig. " Nyckeln svarade: "Det var inte snällt sagt, min vän, ty jag bevakar och skyddar dig. Om du vill kasta bort mig, så kommer du själv att bli bortkastad och sönderslagen." Men låset lät sig inte alls blidkas av dessa ord, utan stängde till nyckelhålet och lät inte nyckeln komma in i sig, så att husets herre inte kunde öppna dörren. Då han märkte detta, blev han förargad och bröt loss låset och slog sönder det, eftersom han inte på något sätt kunde öppna det. Men sedan hånade nyckeln låset och sade: "Den som delar dina öden bör du följa in i döden." Sensmoralen ligger med andra ord i att vi ej skall bråka med människor i vår absoluta närvaro och som vi delar tillvaro med, för då kan det bli tal om slir i kåpan. Vet inte riktigt varför jag kom att tänka på detta men nu är det så.

Detta för mig osökt in på det här lilla triviala ämnet religion, och kristendom i allmänhet och denna "tokstolle" som vi i dagligt tal ger namnet Jesus. Den här karlen, Jesus, hade som ni säkert redan har vetskap om, många "bollar i luften" och han var ofta i farten för sisådär 2000 år sedan, jag skulle, i ett parallellt universum, kunna tänka mig om att Jesus hade tagit "en kostym" och strålat ned i det svenska samhället hade han hetat något i stil med Ulf Lundell eller Mikael Persbrandt. Personer som det alltid är mycket "skriverier" om och som ofta är i "hetluften". Jesus har det varit otroligt mycket skriverier om och någon har till och med varit så berusad, hög, så att han skrivit att Jesus en dag nere på stranden gick på vattnet. Nu vet vi alla att detta är ren lögn, men jag tänkte ändå redogöra för den dagen då Jesus "gick på vattnet".

Jesus har precis gjort slut med sin flickvän, Maria "Maggan" Magdalena. Nu sitter i sitt hus, hydda, "ruckel" och suger på en kall öl. Det är lördag kväll och det är fullt med folk ute på Nasarets gator och det är ett riktigt "ös". Vad göra? Sitta inne och deppa? Nej här skall festas. Jesus ringer sina 12 "polare": "Skall ni med ut och dricka öl?" De 12 vännerna "bangar" aldrig till alkohol och lite "röka". Sagt och gjort Jesus och sina 12 vänner går ut och gör Nasaret osäkert, nu är det emellertid så att festen spårar ur, det blir mycket alkohol, det blir mycket "röka", alltså marijana. Nu är de goda vännerna så pass höga och berusade så de bestämmer sig för att avsluta kvällen nere på stranden för vidare rökning och förtäring av alkohol. Och sedan när alla sitter och myser framför elden de gjort upp vid strandkanten är de så in i norden höga och berusade så när Jesus, sin vana trogen, skall gå ut i vattnet och "slå en drill" så hallucinerar några i skaran loss ordentligt och tycker sig se Jesus ovanför vattenytan, detta måste skrivas ned. Och myten är skapad, sen är det självklart så att korsfarare och missionärer och annat ovetande pack har purifierat "rövaren" och skrivit ned den i en skrift.

För som alla är på det klara vid är att det är fysiskt omöjligt för en person att gå på vatten, åka vattenskidor går dock då man har en snabb båt framför sig. Detta hade icke de 13 vännerna vid stranden då de knappt hade råd att betala för kläderna, alltså tyget, de hade på sig vid tillfället. Men om stora mängder alkohol förtärs, och vidare om det "kryddas" med lite marijana eller för all del tyngre saker som LSD då kan vi "se" i princip vad som helst, och har man en liten pappersbit, eller papyrus bredvid sig och en penna, krita, så kan man dikta ihop allt mellan himmel och jord. Jag har exempelvis, enligt tidigare flickvän-källa, sett svampar i botten av en butelj som tidigare innehöll whisky. En annan herre som har "sett" skumma saker i "fyllan och yran" är min gode vän Gussing som "irrat" omkring i Örebro och tydligen bevittnat tomtar eller möjligtvis tomtens nissar.

Jag skall avsluta detta inlägg med en händelse som jag kom på alldeles nu på tal om tomtar och då Tomten "himself" i synnerhet. Vi anordnade en "Tipsrunda" i Örebro en gång i tiden. En fråga som vi då valde var "I vilket land har tomaten sitt ursprung? 1. Peru X. USA 2. Australien." Nu var det emellertid på "det lilla viset" att en av deltagarna hade förtärit en ansenlig mängd alkohol och kom fram till platsen där lapp, med text ovan, satt. Hon frågade då sig själv: "Från vilket land kommer Tomten?"

Tomaten har sitt ursprung i Peru för er som är intresserade av detta triviala faktum. Nu har jag redogjort för mycket, jag hoppas innerligt att det varit trevlig läsning och väl mött nästa gång!

MVH Peter Granath