När folk bryr sig för mycket, om fel saker.
Det är en strålande vinterdag i Roslagens mörka skogar, jag återvänder efter en lång och smärtsam frånvaro kan tänkas eller tyckas. Alla som skriver blogg är smärtsamt medvetna om att det med jämna mellanrum brister i det rent litterära och i synnerhet så kan inspirationen svika författaren, och då är det nog helt enkelt bäst att låta bloggen vila ett tag.
Jag ämnar inte uppehålla mig vid detta utan skall raskt gå vidare med veckans, kanske månadens händelse i Norrtälje, nämligen följetongen: "Katten i trädet". Rent generellt så blir det oerhört komplicerat när människor bryr sig för mycket, och det kan få rena katastrofala följder om människor bryr sig för mycket, om helt fel saker. Det som då inträffar är att själva grundproblematiken, "Katten i trädet", blir en bisak och i det stora hela förskjuts hela problematiken till det faktum att folk bryr sig för mycket, med andra ord "Katten i trädet" är inte det problematiska längre utan nu är det oerhört problematiskt med dessa människor, "lysmaskarna", som bryr sig om helt fel sak och i alldeles för stor utsträckning.
Jag skall nedan redogöra för grundproblemet som blev en statist i sitt eget drama, nämligen katten som satt i ett träd. Det är alltså den helt sanna historien om en liten svart katt som klättrade upp i ett träd.
Dag 1: En liten svart katt klättrar upp i ett träd. Okänd individ ser detta.
Dag 2: Den lilla svarta katten sitter kvar i trädet och nu börjar folk bry sig, nu finns det potential för att några proppar skall gå i det lilla proppskåp som vi människor är berikade med.
Dag 3: Den lilla svarta katten sitter fortfarande kvar i trädet, nu uppmärksammas den lille krabaten i Norrtjelje Tidning, första sida och hela köret så att säga. Folk bryr sig oerhört mycket om den lilla svarta katten, nu börjar folk larma räddningstjänst, brandkår, polis, ja praktiskt taget varje myndighet som någonsin existerat i Sverige telefoneras, katten skall till varje pris ned om så huvuden skall rulla på varje brandstation och polisstation i Stockholms län.
Dag 4: Katt fortfarande i träd. Norrtjelje Tidnings följetong om katten fortsätter, tidningens redaktion är formligen "nedringd" och växeln jobbar på alla cylindrar för att mäkta med den "anstormning" den utsätts för, folk är oerthört bekymrade att ingen "hjälper" den "stackars katten" i trädet. Varför gör ingen något åt detta? Brandkår och polis meddelar att de har bättre saker för sig än katter i träd, exempelvis sekundära sysslor som att springa in i brinnande hus och rädda människor och även katter för den delen, polisen ser inte det "farliga" med en katt i ett träd utan har fullt upp med andra saker: mord, våldtäkter, rån och andra banala företeelser.
Dag 5: På västfronten inget nytt, katt i träd, tidningens följetong fortsätter, folk som bryr sig för mycket.
Dag 6: Nu börjar det hända lite saker, någon har kommit på den alldeles briljanta idén att klättra upp i trädet för att ta ned katt. Katten är icke så förtjust i detta som folk som bryr sig om fel saker, den lilla svarta katten gillar inte det oväntade besöket, klättrar ned från trädet och springer in i skogen för vidare äventyr. Nu hörs en ljudlig pust som ekar i Roslagens vinterklädda landskap. Den lokala krisen är över.
Det finns oerhört mycket intressant i denna historien, och det finns oerhört många människor som bryr sig om helt fel saker och alldeles för mycket. Själv så bryr jag mig förmodligen för lite, vare sig det handlar om en jordbävning eller en katt. Vår katt, Trassel, är av riktigt skogskatt virke och far runt som en virtuos från gren till gren och inte en fågel har en sportmössa till chans när han är i farten, ändock så bryr sig min kära mormor oerhört mycket om detta och blir alltid lika orolig när Trassel klättrar i träd och upp på tak, jag lugnar henne med att berätta att han alltid kommer att landa på fyra små tassar och försvinna in i värmen och den lilla fåtölj han alltid ligger och spinner på.
Jag skall försöka återkomma mer frekvent till denna bloggen och fortsätta resa det monument över mänsklighetens brister och förehavanden.
Det hinns dessvärre inte med mer idag då Ronnie "The Rocket" O'Sullivan bedriver snookerskola i den högre klassen vid Welsh Open och är nu framme i semifinal där John Higgins väntar. 14.30 Eurosport.
Väl mött vid nästa inlägg!
MVH Peter K. Granath
Jag ämnar inte uppehålla mig vid detta utan skall raskt gå vidare med veckans, kanske månadens händelse i Norrtälje, nämligen följetongen: "Katten i trädet". Rent generellt så blir det oerhört komplicerat när människor bryr sig för mycket, och det kan få rena katastrofala följder om människor bryr sig för mycket, om helt fel saker. Det som då inträffar är att själva grundproblematiken, "Katten i trädet", blir en bisak och i det stora hela förskjuts hela problematiken till det faktum att folk bryr sig för mycket, med andra ord "Katten i trädet" är inte det problematiska längre utan nu är det oerhört problematiskt med dessa människor, "lysmaskarna", som bryr sig om helt fel sak och i alldeles för stor utsträckning.
Jag skall nedan redogöra för grundproblemet som blev en statist i sitt eget drama, nämligen katten som satt i ett träd. Det är alltså den helt sanna historien om en liten svart katt som klättrade upp i ett träd.
Dag 1: En liten svart katt klättrar upp i ett träd. Okänd individ ser detta.
Dag 2: Den lilla svarta katten sitter kvar i trädet och nu börjar folk bry sig, nu finns det potential för att några proppar skall gå i det lilla proppskåp som vi människor är berikade med.
Dag 3: Den lilla svarta katten sitter fortfarande kvar i trädet, nu uppmärksammas den lille krabaten i Norrtjelje Tidning, första sida och hela köret så att säga. Folk bryr sig oerhört mycket om den lilla svarta katten, nu börjar folk larma räddningstjänst, brandkår, polis, ja praktiskt taget varje myndighet som någonsin existerat i Sverige telefoneras, katten skall till varje pris ned om så huvuden skall rulla på varje brandstation och polisstation i Stockholms län.
Dag 4: Katt fortfarande i träd. Norrtjelje Tidnings följetong om katten fortsätter, tidningens redaktion är formligen "nedringd" och växeln jobbar på alla cylindrar för att mäkta med den "anstormning" den utsätts för, folk är oerthört bekymrade att ingen "hjälper" den "stackars katten" i trädet. Varför gör ingen något åt detta? Brandkår och polis meddelar att de har bättre saker för sig än katter i träd, exempelvis sekundära sysslor som att springa in i brinnande hus och rädda människor och även katter för den delen, polisen ser inte det "farliga" med en katt i ett träd utan har fullt upp med andra saker: mord, våldtäkter, rån och andra banala företeelser.
Dag 5: På västfronten inget nytt, katt i träd, tidningens följetong fortsätter, folk som bryr sig för mycket.
Dag 6: Nu börjar det hända lite saker, någon har kommit på den alldeles briljanta idén att klättra upp i trädet för att ta ned katt. Katten är icke så förtjust i detta som folk som bryr sig om fel saker, den lilla svarta katten gillar inte det oväntade besöket, klättrar ned från trädet och springer in i skogen för vidare äventyr. Nu hörs en ljudlig pust som ekar i Roslagens vinterklädda landskap. Den lokala krisen är över.
Det finns oerhört mycket intressant i denna historien, och det finns oerhört många människor som bryr sig om helt fel saker och alldeles för mycket. Själv så bryr jag mig förmodligen för lite, vare sig det handlar om en jordbävning eller en katt. Vår katt, Trassel, är av riktigt skogskatt virke och far runt som en virtuos från gren till gren och inte en fågel har en sportmössa till chans när han är i farten, ändock så bryr sig min kära mormor oerhört mycket om detta och blir alltid lika orolig när Trassel klättrar i träd och upp på tak, jag lugnar henne med att berätta att han alltid kommer att landa på fyra små tassar och försvinna in i värmen och den lilla fåtölj han alltid ligger och spinner på.
Jag skall försöka återkomma mer frekvent till denna bloggen och fortsätta resa det monument över mänsklighetens brister och förehavanden.
Det hinns dessvärre inte med mer idag då Ronnie "The Rocket" O'Sullivan bedriver snookerskola i den högre klassen vid Welsh Open och är nu framme i semifinal där John Higgins väntar. 14.30 Eurosport.
Väl mött vid nästa inlägg!
MVH Peter K. Granath
Kommentarer
Postat av: Jesper
För skönt inlägg :)Dagens tanter har på tokför mycket tid på sina händer annars skulle det aldrig blivit en så stor sak avet!
Förresten får du fan ta dig in till sthlm snart! :)
Postat av: Anonym
Japp, I'll be there Jeppe :)
Trackback